bloglovin bloglovin bloglovin bloglovin RSS 2.0

Ripped (down to the bones)



Jag har en så himlans fin liten kanin från Systrarna Grene, när man snurrar på spaken till vänster om denne så skuttar den omkring hur länge som helst. Fungerar alldeles utmärkt när man är lite ledsen och inte orkar höra sin broder spela Janitor of Lunacy ifrån köket. Tycker att alla borde ha en sådan.

Annars så är tröjan från Gina Tricot (49 kronor), strumpbyxorna från tradera (40kr) liksom renhalsbandet, som jag lyckligtvis fick för en krona. Den svarta spetsen på huvudet är från Stoff och Stil, och jag känner mig som Jesus när kransen beträder min vattenskalle. Underground-texten är gjord av David Shrigley, och den sista bilden av Edvard Munch.


I bought a white, incredible little rabbit from Systrarna grene some time ago. When you twist the lever on the left side, It jumps around adorably. It works perfectly when I feel a bit down or am bothered by the Janitor of lunacy song my brother play in the kitchen. Everyone should have one.

The sweater is from Gina Tricot, the tights and the necklace from ebay, and the lace-head thing is from Stoff & Stil. The underground-text is made by David Shrigley, and Edvard Munch made the last picture.

Snow Phenomenon








"Martin antog, att detta ohövliga tilltal stod i överensstämmelse med gammal hävd, och lät inte avskräcka sig. Han kom till ämbetsrummet, han fick en plats vid ett bord och en tjock räkneskapsbok att granska. Han räknade igenom kolumn efter kolumn. Om summorna stämde, skulle han sätta kråkor i kanten; om de inte stämde skulle han göra anmärkning. Men de stämde alltid. Martin fick småningom den övertygelsen, att de aldrig förekom några fel i dessa räkneskaper, och när denna övertygelse en gång hunnit bli rotfast hos honom, slutade han alldeles upp att räkna och satte bara kråkor. Och emellanåt såg han upp från sitt verkliga eller låtsade arbete och lyssnade till flugornas surrande och regnets plask mot fönsterblecket, eller till de äldres samtal och gräl, eller till en blind man, som spelade flöjt på gården.
Och han sade till sig själv;
- Detta är alltså livet."

Känner mig trött, tråkig och fantasilös idag så jag bjuder mest på ett väldigt bra stycke ur en tämligen dålig bok (Martin Bircks ungdom av Hjalmar Söderberg). Bilderna är tagna av Isabell N Wedin och första målningen är gjord av John Bauer, Gustav Klimt målade den andra.

Den genomskinliga tröjan fick jag från en vän, och är från H&M, strumpbyxorna köpte jag på tradera för fem kronor. Tror dem är från Bikbok.
Såg en så himla fin människa på tunnelbanan idag. Med världens mest groteska, gröna väska. Under hela resan på väg till Lundet så tänkte jag på hur vi båda skulle strunta i skolan och ta en kaffe i det grådaskiga vädret. Men så blir det ju aldrig. Gick in i nästa vagn trots att min favoritplats var ledig, och personen satte sig framför den inbjudande. Känns som att det alltid är så, någon måste börja göra något. Tänkte att om jag får en andra chans så ska jag gå fram och säga något. Kanske berätta hur ful väskan är.


Martin adopted that the rude form of adress was a keeping with the old condition, and did not deter him. He came to the official room, he got a seat at a table and a thick book with calculations to review. He counted though column to column. If the calculations were right, he would draw a line, If It was not, he would make a note. But they were always right.
Martin eventually got convinced that It never were any errors in the calculations, and when that conviction once had time to become rooted into him; he just put lines on everything. From time to time, he looked up from his real or pretended work and listened to the flies buzzing, the rain splashing against the window sill, or to older people's conversations and quarrels, or to a blind man who played flute outside.
And he said to himself;
So this is life."

I feel tired, dull, unimaginative etc so I just wrote down a good piece from a rather boring book (Martin Bircks ungdom by Hjalmar Söderberg <<Martin Birck's youth>>. Photos taken by Isabell N Wedin , the first painting is made by John Bauer, and the second by Gustav Klimt.

I saw a really interesting person on the subway today. With the worlds most grotesque, green bag.


Ebbas skafferi & Oscar Wilde









Träffade upp Esther alldeles spontant under min introduktionsdag för universitetet. Som vanligt tog jag fel på tid, missade introduktionen och satt i ett klassrum med elever för praktisk filosofi istället för teoretisk. Efter ångest och väntan ordnade det sig. Världen 1 - Cosette 0.

Min ena klack på vinterskorna gav nyligen upp, så jag köpte ett par kängor för 30 pix efter att ha dementerat att dem ser äldre ut än Astrid Lindgren. Dem skar in och bjöd på mysiga köttsår on the fossing när jag kom hem. Världen 2 - Cosette 0.

Sedan fikade vi på Ebbas skafferi, i ett rum längst in i det lilla huset med en fin målning av Oscar Wilde i bakgrunden. Precis när kaffekokerskan oväntat träder in bakom mig intill det lilla rummet så råkar jag säga att kaffet smakar skit. Världen 3 - Cosette 0.

I met Esther quite spontaneously during my introduction day for the university. As usual, I got the wrong time and missed my introduction - I sat in a classroom filled with practical philosophy students when I was going to study theoretical. After some anxiety and wait, I seemed to work It out. World 1 - Cosette 0.

One of the heels on my winter shoes recently gave up, so I bought a pair for 30 kronor after renunciation about their age. They cutted into my flesh on the foot succesive, and treated me with a nice flesh wound when I got home. World 2 - Cosette 0.

Then, I and Esther had coffee at a comfortable place called "Ebba's pantry", we sat in the smallest room in the little house, with a painting of Oscar Wilde in the background. Just when one of the workers unexpectedly came in behind me, I told Esther quite loud that the coffee tasted awful. World 3 - Cosette 0.


il n'y a plus d'aprés




Bilderna är tagna av himlans duktiga, och himlans trevliga Isabell N Wedin
Den här dagen mår jag lite som Louis Armstrongs sångröst; utmattad, bitter och lite sarkastisk.

Det började blöda lite omotiverat ifrån mina öronsnibbar på väg hem från kursen and I think to myself; what a wonderful world.

Tröstar mig med Irish Cream kaffe som jag pungade ut hela tjugofem kronor för. Festar till det rejält.


The photos are taken by very talented and nice Isabell N Wedin .
Today, I feel a bit like Louis Armstrong's singing voice, exhausted, bitter and sarcastic.

It started to bleed a bit unjustified from my earlobes on my way home from the university, and I think to myself - what a wonderful world.


Bachelorette

Jag trodde nästan att dålig kvalité var en myt tills jag köpte väskan på bilderna. Har gått runt med papper i den varje gång den använts, men bestämde mig för att tillföra en eminent muminbok att läsa på bussen häromdagen - och handtaget slits ifrån väskan direkt. Det hade varit något (knappt) förståndligt om jag tryckt i Odysseus av Joyce, eller ett annat modernistiskt verk med större dragningskraft, men nu talar vi om en jäkla Tove Jansson bok på 75 sidor till hälften fylld av illustrationer. Man tappar ju nästan hoppet om mänskligheten. Hädanefter ska jag bara köpa kläder från barnarbetare i Afghanistan, dem har åtminstone känsla för kvalité.

Annars äro tightsen och tröjan från H&M, alla smycken är gjorda av metallskrot som jag hittade i min mormors papperskorg.

I almost thought that bad quality was a myth until I bought the bag I have in the pictures. I have always filled It with paper, but then decided to bring an eminent moominbook to read on the bus a couple of days ago - and the handle was torn from the bag directly. I would at some kind of view (barely) understand If It was Odysseus by Joyce or another modernist work with an understanding attracting force - but this is Tove Jansson, a childbook in 75 pages.

The tight and the lacejumper are from H&M, all jewelry is made of scrap metal I found in my grandmother's trash.

Dikter på fel sätt




Tänker börja inlägget med att förklara låtvalet till detta inlägg. Min farfar och en vän skapade ett band vid namn Telstars i sin ungdom, som blev kända i Sverige - fick vara hemband till en tv-kanal och även förband till The Beatles första konsert i Sverige ( Min faders fader har alltså skakat hand med John Lennon, den jäkeln!). Vid omläggningen till högertrafik 1967 blev låten framröstad som bästa högerlåten, och jag tycker att den är så himlans fräsig! HÅLL DIG TILL HÖGER SVENSSON ANNARS SLUTARE BAH ME ÄN SMÄLL!!

Bilderna är från i lördags, och folk har lite konstigt hår för att det tsunamiregnade under kollektivgången mot den fina lägenheten. Jag mår lite illa och imorgon börjar jag skolan för första gången på ett halvår, ser fram emot det så himlans mycket.



I'll start this post with an explanation about my song selection. My grandfather and a friend to him created a band called Telstars in his youth, which ended up being very successfull - they were the opening act for The Beatles first concert in Sweden (which means that my dead grandfather have touched John Lennon, semi-badass). At the changeover to the righ-hand traffic in 1967 - the song was voted to the best right-track, and I think It's so catchy!

The pictures are from last Saturday, and people have quite strange hair beacuse of the tsunami-raining during the collective walk to the great apartment. Tomorrow, I will go to school for the first time in six months, I am incredibly excited!


The Pleasuredome




Jag och Müa byggde världens bästa vardagsrumskoja med hjälp av lakan och böcker av Dostojevkij. Jag måste även tillägga att verkligheten blev förbaskat lik skissen!!

I and Müa made the best livingroom... koja in the world, with sheets and Dostojevskij books.


Nidälven

create an avatar

 


Kan tänka mig att folk vaknar på måndagar och tänker att "fan vad jag vill göra någon glad idag alltså", men så har man inte tid för att tänka på humant givande ting, istället går man till jobbet eller skolan och hoppas på att någon annan skall skänka lycka till peronen i fråga. Som arbetslös och studielös så tar jag mig an måndagsansvaret som sammanfattats i en gif längst upp i inlägget! Man tar någonting som är fint, men som man inte har någon använding av (I mitt fall en keramikskål i kristallglasyr som jag har hundratusen kopior av), och så skriver man vilken typ av människa packetet är till på omslagspappret och lämnar sedan på ett diverse område (helst i en lite död bit av stan tycker jag).

Ja just ja, jag har en finare handstil än så, jag lovar. Det blir bara så charmigt och clueless när man skriver med stora bokstäver och sådär barnsligt.

Outfiten hade jag på mig lite tidigare under måndagen, och jag känner att den matchar bloggens bakgrund helt jäkla plastic fantastic. Hatten är från Humana Second hand och tröjan finns att köpa HÄR

I imagine people waking up in Mondays thinking about how badly they want to make people happy, but don't have the time to think of a way to do It beacuse of work, school etc.
Since I'm unemployed, I thought I'd take the Monday responsibility as outlined in a gift at the top of this post! You just take something nice you own, which you don't have use for anymore (In my case, a ceramic bowl in crystal gaze that I have one hundred thousand copies of), and then you write what kind of person you'd like to give the gift to on the wrapper - and then leave It in a miscellaneous area (preferably in a  quite dead part in the middle of the town).

And well, I wrote "To someone who loves ceramic from a girl with red hair" on the package!
And one more thing eh, I have a more nice handwriting, I promise! It's just so charming and clueless to write in a very childish way with big letters.


This is the outfit I wore earlier during the day, It certainly matches the blog's background totally freaking plastic fantastic. The hat is from Humana Second hand and the shirt can be purchased HERE


Minors

gif animator








Den här klänningen är så fin att jag sitter och är avundjuk på mig själv nästan hela tiden! Visar upp nyckelbenen lite lagom diskret och har världens finaste knappar om ärmarna! Åh. Även den kommer ifrån bästiga wholesale-dress.net, finns att haxxa HÄR ! (för en billig peng!)

Den sjuttonde kommer jag sitta med filosofikurser i Lunds universitet, och jag är nästan lite pinsamt pepp! Skolan är gammal och stilfull som attan, människorna i staden brukar vanligtvis vara awesome (jag vill ge ett formellt tack till alla invånare i Lund som hjälpt mig under mina vilsefärder, i brist på rådande lokalsinne) Äntligenäntligenäntligen ska jag få gå i en klass som inte består av korkade analfabeter! HURRA!!


This dress is so nice that I seem to get jealous of myself everytime I wear It! It's showing up the clavicles moderately discreet and has the world's finest buttons on the sleeves!
And just like the post before this, It's coming from wholesale-dress.net, and you can find It HERE !

By the seventeenth, I will sit with philosophy courses at Lund University, and I am embarrassly excited! The school is very old and beautiful, people in Lund is usually awesome - and the best thing of all; for the first time in my life, I will go to a class free from imbecile people! CHEERS!

Green Heat

 

Efter över en veckas pinsam tystnad utan uppdatering så bjuder jag på en halvskämmig outfit (ser ut som en himlans modebloggare) tagen i Skurup alldeles idag inpå min och Smonks eftermiddagspromenix.
Skurup är en liten by i Skåne, mest fylld av konservativa pensionärer som tror på Nils Holgersson, samt ungdomar som inte helhjärtat har anammat dagens moderniteter - som typ hjulet och elden.

Edelmass fyller ju år på tisdag också, har suttit med Skurup-prestationsångesten idag med min rykande Löfbergs i handen och grubblat på att han gjorde min födelsedag till den bästa i världen, så nu måste jag komma på något i ett mer smakligt stuk. Som inte innehar benämnelsen Löfbergs, karln tycker ju inte om kaffe!

Rutig grön skjorta från http://www.wholesale-dress.net, finns att köpa för 30 spänn HÄR
Bautahalsduken från Indiska, 99 kronor
Rutiga strumpbyxor från Åhlens


-Checked green blouse from www.wholesale-dress.net, 4,56 US$ HERE
-Checked green tights from Åhlens

After more than a week of shameful silence without any updates, I'll post a quite green and slacky look with my new fantastic blouse. The pictures were taken in a village called Skurup, just after a lunch made of wook and quorn. Skurup is a very small village in southern Sweden, mostly full of conservative retirees who believe in Nils Holgersson, and young people who do not wholeheartedly embrace the modernity of today - such as the wheel and fire.

Edelmass is turning 23 this Tuesday, which provided a Skurup-performed anxiety when I most gracefully held my fuming Löfbergs (Swedish coffee) in hand; pondering about the fact that he made my birthday wonderful, I have to come up with something most palatable.