bloglovin bloglovin bloglovin bloglovin bloglovin
RSS 2.0

Escapism





Maj 2010
Föser täcket två gånger överhuvudet innan jag vaknar prick 18.00. Har fyra timmar på mig, men använder bara tio minuter. Går igenom Sofielund och all grafitti, min myggjagares ens spets har blivit brun och jag undrar om Johannes har skokräm hemma. Träffar Sophie vid Södervärn och på väg mot destinationen talar vi om regn mot varm asfalt, varma sommarnätter och om det är politiskt inkorrekt att ha utomhusmöbler inomhus.
Kod; 4852
Sju våningar upp.
Johannes har en rutig kavaj, och hälften så smala ben som jag har. Cassandra har bundit in tior i sina dreads. Jimmy doppar sitt svarta post-punk hår i ett glas med vodka och stänker över folk. Oscar sitter och är vacker, med en smutsig Radiohead tröja och ett par byxor sönderfrätna av tappade cigaretter.
Såhär ser det ut; två flickor gråter och skriker på toaletten , en tittar på kylskåpsmagneter i brist på social kompetens, hälften av folket dödshånglar i soffan och jag äter skumraketer med Marco och Johannes, på Johannes rum.
Vaknar ensam upp i Marcos lägenhet, städar undan så gott jag kan. Går med vinglande ben mot köksfönstret, i sällskap av ett glas juice och en John Silver.
Det är tjugo meter ner till marken.

- Ett gammalt dagboksinlägg. Ett år gammalt nästan. Skall bjuda på något vettigt när jag blivit vettigare. Snart, snart.




Though things like this make me sick, in a case like this I'll get away with It. - Maj 2010

I shove the blanket over my head until I woke by 18.00. I have four hours on my mind to get ready, but I only used ten minutes. I walk through Sofielund and all the graffiti paintings. One of my winklepickers started to get brown on the top of the shoe. Wonder if Johannes have shoe polish at home. Meet up with Sophie on Södervärn, and we talk about rain on hot asphalt, warm summer nights and If It's politically incorrect to have outdoor furniture indoor during our way to our destination.

Code: 4852
Seven floors.

John wear a checked jacket, Cassandra have tied up money into her dreads, Jimmy is dipping his black post-punk hair in a glass of vodka, which he splashes over people.
This is how It looks; two girls cry and scream in a bathroom, one look at the fridgemagnets in lack of social skills, I eat chocolate with Marco and Johannes at Johannes room.

I wake up in Marco's apartment when everyone is asleep. I clean up what I can clean up, and walk with unsteady legs towards the window accompanied with a glass of juice and a John Silver.
It is twenty metres to the ground.

- Almost a year old diary-entry. I'll come up with something sensible when I come to my senses.

Nene




Tänkte tag tillfället  i akt (innan det blir alltför oaktuellt) och visa en blandning av mig bärandes hattar från Nene, tagna av fantastiska Isabell N Wedin! Det blev lite av en heartbreak mot slutet, trots gratisfrossande av vin och godis (det var tydligen någon modells första plåtning någonsin, och hon var så nervös att hon drog med sig vin och glömde kvar det, Isabell tyckte att vi förtjänade att dricka upp det, och det tyckte jag med), just för att man blev så himlans förälskad i varenda hatt. Särskilt den första hatten jag lagt upp, måste skaffa mig en sådan i förhoppning om att få lite ungmö-poäng.

Tänkte tag tillfället  i akt (innan det blir alltför oaktuellt) och visa en blandning av mig bärandes hattar från Nene, med bilder tagna av fantastiska Isabell N Wedin! Det blev lite av någon heartbreak mot slutet, trots gratisfrossande av vin och godis (det var tydligen någon modells första plåtning någonsin, och hon var så nervös att hon drog med sig vin och glömde kvar det, Isabell tyckte att vi förtjänade att dricka upp det, och det tyckte jag med), just för att man blev så himlans förälskad i varenda hatt. Särskilt den första hatten jag lagt upp, måste skaffa mig en sådan i förhoppning om att få lite ungmö-poäng.

Dagens goda gärning har bestått av att torka upp i Oscars hall efter att hans värdelösa katt urinerat där, och jag kom till punkt om att djur som inte är rumsrena och jag aldrig kommer att bli vänner. Jag undrar om offentliga personer som Nima Dervish har liknande problematik med sina kattjävlar.

Sanningsenligt så sitter jag ensam i ett gudförgrätet rum med en Bacardi, blått läppstift och en gosekanin. Är ledsen för att bacardin är slut, och att cowboykillen äger mig på Bomberman hela tiden. Tycker att han är i samma liga som Oscars katt när det händer. Och, nu ska jag slå in en skatt och rita en skattkarta, eftersom att jag har lovat det.


I'll take this opportunity to post some pictures of when I was modeling for Nene's hat designs and with wonderful Isabell N Wedin as photographer. It was quite a heartbreak to leave all the gorgeous hats, although I got treated with sweets and wine (the first model had never done a photoshoot before, so she bought some wine to calm herself down and forgot to bring It back home, Isabell thought that we deserved a sip of It, and I thought so too).

Right now, I sit alone in a godsforsaken room with Bacardi, blue lipstick and my stuffed bunny. I'm quite sad, beacuse the cowboy guy in Bomberman always seem to win the game (I always choose the FatKenya-guy, and I use the Bomberman 3 to Snes-version).
And now, I'll make a treasure and draw a treasure map, as I promised.

Sensoria











Min mormor har alltid sagt att man skall vara försiktig med sina prydnader. Jag har dessvärre inte lyssnat särskilt mycket på henne under livet, och det har i sin tur gett mig hybris, som i sin tur gett mig nemesis och just nu ser mitt livsverk ut såhär. Min kära älg som jag målade när jag var åtta år, ett förkastat vrak.

Nu har jag ta mig fan tappat lusten. Jag vet inte om jag skall skylla på de grekiska gudarna eller mig själv.

(all klädsel är second hand, förutom skorna som är Cassandras)


My grandmother always sid that one must be cautious with their porcelain ornaments. I have unfortunately not listened much to her advices during this lifetime, which in turn have given me hubris, which in turn gave me nemesis and right now, my life's work look like this. My dear elk that I painted when I was eight years old - now one rejected wreck.

I have lost It. I don't know If I should blame myself, or the former gods of Greece.

(all clothing is second hand, except for the shoes which belongs to my friend Cassandra.)