bloglovin bloglovin bloglovin bloglovin RSS 2.0

Une histoire sur le café et les cigarettes

Jag skulle verkligen kunna bli förälskad i vilken flicka som helst som har på sig en plisserad kjol, ungefär som att jag blir förälskad i alla män med rödvitrandiga strumpor (helt ärligt, jag faller som en pannkaka och springer sedan därifrån - likt jag alltid gör).

Mitt självförakt är verkligen på TOPP nu för tiden, det är nästan så att jag glömde hur det känns att ha så mycket ångest att man vill dö, men nu känner jag igen mig igen (jag har kanske funnit mig själv, jag är så KENT). Det värsta är när man går igenom stan och en fin person råkar titta en sekund, det är ju dem man vill gömma sig för mest. Jag hade kunnat nöja mig med att bara kolla på dem, vara som en ängel i himmel över berlin och bli förälskad i randiga strumpor utan att någon ska behöva sniffa mig i nacken. Då förstörs ju allt. Som det alltid gör.
Begrava mig i plisserade kjolar.

Så idag köpte jag en blå en. Plisserad kjol alltså. Jag försöker bli förälskad i mig själv, men gömmer mig mest under min stora pälsmössa.

Ironiskt nog blir det bilddump på mig själv och cigaretter, samt Amanda på små hörn.

För allting är ändå rätt okej, så länge man har kaffe och cigaretter.


















La Romance De Lysekil


Åkte upp till den förlovade staden Lysekil för att möta upp min kvinna.

På vägen upp så satt (TYVVÄR) ett barn bredvid mig, som pratade med mig konstant och inte tillät mig sova trots att jag bett om det oräkneligt många gånger, det var till och med så att jag blev OTROLIGT otrevlig ty jag hade inte sovit under natten.
Det värsta med barn är ju att dem inte alls förstår sig på kroppsspråk. Dem är som den där snubben man behandlar som munherpes på barer, men som i sin tur har fått för sig att man spelar svårfångad.

Några av "våra" konversationer, han heter Hugo förresten;

"Asså, jag har tre syskon. En är åtta, han är Kalle, en är tonåring, det är Johanna och en är lite äldre, det är Nellie. Gissa vem som är äldst!"
- Nellie.
- VA, HUR VISSTE DU DET?
- Jadu.
***
- drar mig frenetiskt i armen när jag försöker sova-
- MEN VAD VILL DU?
- Vet du, jag har inte alls sovit på bussen och kommer inte vara trött alls när jag kommer fram!
- Nej, det hade inte jag heller varit om inte du varit här.
- HAHAHA
- haha.
***
"Vet du, jag är bäst på Kalaha!"
- Jaså.
- Ja. vet du vad trixet är?
- Nej.
- Att börja med kulorna längst ut!
- Herregud..
***
"COSETTE, VAKNA, DET ÄR JÄTTEVIKTIGT!"
- JA.
- Jag hittade den här blomman förut, den ska jag ge till min flickvän.
- ädk
wDLFÖGjsdgöljdfj (jag ska döda dig)
- Vet du, hon är VÄRLDENS konstigaste flickvän.
- Jaha.
- För hon är liksom min flickvän och min kompis SAMTIDIGT!
- Alltså..
***
Kan vi inte leka "Sten, sax, påse och motorsåg"?
- Vad är det?
- Motorsågen dödar både sten, sax och påse! Etta vara motorsågen!
- Eller så ska du dö.


Kort sagt; fyfan. Han var sex år och odräglig. Sex år för gammal. Jag hoppas att hans flickvän dumpar honom så att han blir lite vettigare.


Hur som helst så hade jag och Karre bokbål, spasmiskt kaffedrickande och givande konversationer på blåsande balkonger.

För att inte tala om kreationen till den här fantastiska låten:

http://www.youtube.com/watch?v=sU9uBweZ02c


1. Les amours passagères, font de futils efforts



En ny blogg. För hundrafemtiosjuttonde gången kanske, jag skall kämpa för att inte låta den bli självdestruktiv likt alla mina andra experiment.
Menmen, blev "utmanad" (typ dagens utmanad, ingen fäktning här, bara meserier) av Greta med den orangea barbapapan för ett tag sedan. Så, sju saker man kanske inte visste om mig (ytterst intressant och avundsväckande rubriker). Med några bilder från le påsklov, åsklov. Inutile;



1. Jag läser för och otroligt mycket, vilket resulterar i att jag alltid har skulder till stadsbiblioteket. Sist hade jag 50, man får låna vid 40 kronor så jag fick inte låna böcker längre, vilket resulterar i att jag lånar allt från skolbiblioteket, och när skolbiblioteket inte har alla böcker jag vill läsa så kollar jag på fröken skolbibliotikarie med samma blick som ett barn i Afrika skulle åstadkomma om man åt en cheeseburgare framför denne. Detta ledde till att fröken skolbibliotikarie traskade till stadsbiblioteket i Malmö och tvingade bokmalarna till att skriva av min skuld!

FRÖKEN SKOLBIBLIOTIKARIE ÄR BÄST!



2. Jag får megaångest när folk börjar spela upp Eternal sunshine of the spotless mind soundtracket. Sist det hände var den här helgen då mitt kära ex Måns kom och hälsade på i Malmö (han bor i Paris), det slutade med intensiv brottning på golvet och nedbrytningar av hans cigaretter (hälften) som hämnd. Innan dess var bara några dagar innan hos min vän Esther, bad henne stänga ner direkt av all ANGST.



3. Jag tycker inte om Tim Burton. Alls. Alice i underlandet var verkligen Sämzt, till och med sämre än hans andra filmer. Jag tycker heller inte om han där.. Quentin Tarantino, om vi bortser från Pulp fiction. (Jag gillar Martin Gordon, Wim Wenders och Wong Kar-Wai väldigt, väldigt mycket dockans)



4. När jag är frustrerad så brukar jag kasta frukt från broar.
Ack och ve, tomatpuré.



5. Mina favoritlåtar på nattbussar är "Let down" av Radiohead och "It's no good" av Depeche mode. Om man kisar flyger ljus i olika färger förbi, och ibland blinkar rälsarna. Fint.



6. Jag har min favoritserie vid huvudet av min säng som jag läser varje kväll innan jag lägger mig. Den är gjord av Ronja Svenning Berge. Hon är en sådan person jag skulle vilja ta en kaffe med på en morgonsbalkong, tillhörande kedjerökning som inte ens kommer på tal, som ren impuls. Vi skulle lyssna på Tom Waits också. Blue Valentines skulle jag bestämma.



7. Ritar omedvetet bilder om gamla händelser som jag sedan förtränger. Sedan, när jag letar efter något eller städar så hittar jag dem, kommer ihåg, kastar frukterna från broarna, tar sönder bilden, ritar upp en ny och hittar sedan den igen. En ond cirkel av onda cirklar. Funderar på om jag en dag kommer bli som Rick i Familjen, lägga upp mördarfilmer på youtube och sedan ta en fegisdöd med ett enda skott bärandes på ett exemplar av "Den unga Werthers lidanden" i bakfickan i symbolik för min konservativa arty-party personlighet. Sedan kommer jag nog skriva ett avskedsbrev där jag skriver om tragiska kärlekshistorier och min orättvisa genom livet, när jag i själva verket tar livet av mig på grund av att någon åt skorpor i min säng, och det liksom var droppen.

Nä, nu ska vi inte skämta. Efter den första april så är det inte på skoj längre!