Kära hjärtanes + Giveaway
Kjol här
För omkring en vecka sedan kom Moa upp, hälsade på ända bort ifrån Malmdö-landet. Vi satt på Riche och drack svindyr alkohol, och jag trodde att jag skulle dö av saknad när hon gett sig därifrån.
Sedan så, nu, i fredags, får man världens finaste brev med världens finaste presenter (stay-upsen+JohnGallianoprovparfymen), så att vi båda kunde lukta likadant varje dag, för att då kan man låtsas att man är nära varandra. Moa har för övrigt en av de där få signerade STORA flaskorna från kollektionen, det är värt att skryta om. Om man vore henne alltså. Finast är alltihop ivarje fall, föll en liten tår. Det är fyra timmars X2000 mellan oss (räknat med SJ, så kan vi ju säga sex timmar), alldeles för lång sträcka. Räknar för övrigt alla sträckor i X2000 tid, aldrig i mil. Det blir lättast så.
NÅVÄL, nu är det min tur att skänka ting till er! Det som står på spel är ett par strumpbyxor och 120 dollar att handla för på Romwe. Skulle själv inte banga. Det enda ni behöver göra är att registrera er här (om ni redan är registrerade så behövs det inte), och lämna er e-mail adress i adressfältet. Som sagt så är jag sämst på att välja måfå-vinnare, så den som berättar den finaste historien berättar. Något fint som hänt, bara. Som mitt brev ungefär.
Tävlingen avslutas på alla hjärtans dag. Då kommer även en kupong användas som ger sisådär 30% off på allt, såhär ser den ut; V-day30% . Vilket betyder att den som vinner, kan använda koden och få 36 dollar mer att handla för. Om man vill alltså.
Skirt here
Last friday, I got the most fine letter in the mail from my friend Moa, with the most finest gifts in it (the stay-ups+the JohnGallianosampleperfume), so that we both can smell the same way everyday, and pretend to be closer to one another. Moa also have one of the few autographed BIG bottles collection of that perfume, which is worth bragging about. If you were her. In any case, it was the finest happening in a long time, a tear almost fell from my icecold cheek.
WELL, now it's my turn to give things! You can win a pair of tights and $120 to shop with at Romwe. I wouldn't say no! All you have to do is to register here (if you already are registered, it's not necessary to do it again), and submit your email adress in the comment section. That said, I'm bad at picking random winners, so whoever tells the finest story wins. Something as good as the letter I got from Moa. Or just something that recently happened, it's a valentine's day give-away after all!
The contest will end at valentine's day, you could also use a coupon on that particular day which gives you 30% of everything in Romwe! The winner of the contest can use the code as well, here it is; V-day30%
NÅVÄL, nu är det min tur att skänka ting till er! Det som står på spel är ett par strumpbyxor och 120 dollar att handla för på Romwe. Skulle själv inte banga. Det enda ni behöver göra är att registrera er här (om ni redan är registrerade så behövs det inte), och lämna er e-mail adress i adressfältet. Som sagt så är jag sämst på att välja måfå-vinnare, så den som berättar den finaste historien berättar. Något fint som hänt, bara. Som mitt brev ungefär.
Tävlingen avslutas på alla hjärtans dag. Då kommer även en kupong användas som ger sisådär 30% off på allt, såhär ser den ut; V-day30% . Vilket betyder att den som vinner, kan använda koden och få 36 dollar mer att handla för. Om man vill alltså.
Skirt here
Last friday, I got the most fine letter in the mail from my friend Moa, with the most finest gifts in it (the stay-ups+the JohnGallianosampleperfume), so that we both can smell the same way everyday, and pretend to be closer to one another. Moa also have one of the few autographed BIG bottles collection of that perfume, which is worth bragging about. If you were her. In any case, it was the finest happening in a long time, a tear almost fell from my icecold cheek.
WELL, now it's my turn to give things! You can win a pair of tights and $120 to shop with at Romwe. I wouldn't say no! All you have to do is to register here (if you already are registered, it's not necessary to do it again), and submit your email adress in the comment section. That said, I'm bad at picking random winners, so whoever tells the finest story wins. Something as good as the letter I got from Moa. Or just something that recently happened, it's a valentine's day give-away after all!
The contest will end at valentine's day, you could also use a coupon on that particular day which gives you 30% of everything in Romwe! The winner of the contest can use the code as well, here it is; V-day30%
Blå
Boendet gick åt hälsefyr, csn bråkar och jag vaknade upp med ansiktet fyllt av röda sår om morgonen igår.
Såhär kan man ta mig sjutton inte ha det.
Orkar inte vara fyndig eller småpratsam nu, så jag frågar rakt ut; vart köper man billiga målardukar här uppe i hufvudstaden? Jag hade ju kära Systrarna Grene i Malmdö (bestämde mig att flytta därifrån när dem lade ner). Med människoflykt i samma ofrånkomliga anda som Gäddornas vita kött (det ligger i min biologi förstår ni) åkte jag in till Triangeln där jag steg in till systrarna, luktade på kaffet de själva sått i Afrika, öppnade teburkarna där de själva suttit kring köksbordet och tjaffsat om vilken blandning som lämnar luktsinnet i störst eufori, tittat på de handsydda små dockorna som systrarna sytt eller kaninerna som hoppar när man skruvar på dem och kostar en tia vid ingången, glowsticksen som låg bredvid barnleksakerna som jag och Moa köpte fickorna fulla av och låtsades att vi var indiska gudar en kväll på kontrapunkt med.
Allt var förstås en låtsaslek, av bästa sort.
Och nu finns dem inte längre, systrarna fanns aldrig. Inte Malmdö heller för den delen, så vart fasen köper man billiga dukar?
Dress here
My anticipiated accommodation went to hell, and I woke up with my face full of redsores last morning.
Oh god.
I won't bother being witty or hobnobbing right now, so I'll ask you straight out; where do I purchase cheap canvases here in the capital? When I lived in Malmdö, I had my dearSystrarna Grene boutiqe (I pretty much decided to move out of there as soon as possible when they closed down). With the same inexorable white flesh pikes have to run away, I ran away to Systrarna Grene (It's in my biology, you see). I took the bus to the triangle, entered to the sisters, smelled the coffee they had plucked themselves in Africas savanna, opened the teapots the sisters had putted together around the kitchen table to make the most euphoric flavour for the most common people's senses, looking at the handmade small dolls that the sisters sewed, touched the glowsticks next to the children's toys that I and Moa bought and pretended to be Indian gods in a club.
Everything was made up, of course. The sisters didn't exist, but it was certainly made up of the best variety.
And now, they no longer exist. Not Malmdö either for that matter, so where the hell do I purchase cheap canvases?
Begär. Passion.
Kan inte lämna tillbaka två böcker på biblioteket utan att få hem sex nya, med en sjunde på beställning. Imorgon avlöses startskottet till intet tröst min kurs (ungefär sex nya böcker, igen), likt de ovetande timmarna innan en älg möter den bistra smaken av människologik en oktoberkväll.
Har mitt älskade presskaffe redo nu. Har fått höra att Stockholms universitet skall se ut som ett råtthål, men att studentölen kostar ena 25 kronor. Som Basement i Malmdö då, alltså.
Klänningen kommer härifrån osv.
I can not return two books to the library without having six new one's as my companions home. Tomorrow, the starting point of my new course will take place, just like the unknowing devilish hours before a moose encounter the bitter taste of human logic on a Swedish October evening (hunting season).
I have my beloved coffee ready now. I have been told that the university in Stockholm looks like a rat hole, but that the student beer only have the cost of 25 kr. Just like Basement in Malmdö, then.
You can find the dress here.
Nessun Dorma.
Snart tar jag mitt pick och pack och flyttar vidare. Samma stad, men mer centralt. Åkte ner till Malmdö och hämtade kvarlevnaderna av porslin och böcker. Hela Strindbergsamlingen tog sig förvånansvärt nog uppåt.
Har varit försumlig när det kommer till den här sidan, min formspring, att svara på mail och på ett mer givet personligt plan till egen större besvikelse.
När jag var omkring 17 år tog det slut mellan mig och en före detta som for sin kos till Frankrike, en vän skulle spela upp en låt som hon tyckte var bra för att trösta mig. Det var oeftertänksamt "I just don't know what to do with myself" av The White Stripes. Känslan som utspelade sig i just det ögonblicket känns som en repetition av en mer utvecklad känsla som utspelas i pjäsform varenda kväll nu för tiden. Skillnaden är förstås att repetitioner praktiskt taget är till för att avbrytas, vilket min vän förstås gjorde när hon befarade min bistra min, för att fort byta till Jumpin' Jive av Cab Calloway. Det här är, till skillnad från det skriver ovan, bestående - nästan varje kväll.
Jag kan varken sova eller tänka klart. Samtidigt som det låter tragiskt (villket det är, förstås), så tycker jag att det hela är väldigt intressant. Som nostalgin av att känna en bekant doft, som Marcel Prousts barndomsnostalgi utlösta av en Madeleinekaka i "På spaning efter den tid som flytt". Den här biten är dessvärre inte i större bekantskap med helheten, i och med att jag som sagt ej tänker klart. Det är i varje fall anledningen bakom försumligheten.
Jag överanalyserar väl bara, igen.
Soon, I will take my bag and baggage to move into another place. In the same city, but more centrally. I went down to Malmdö last week and picked up the last livings of some porcelain and books. The entire, heavy Strindberg collection went surprisingly to Stockholm with me.
I have been negligent about updates here, formspring, my mail and other, apparent things on a more personal level, which is a self-given major disappointment. When I was about 17 years old, the relationship between myself and a former participant came to it's end. He moved to France, my friend wanted to play a live-version of one of her favourite songs to comfort me. Unthoughtfully, the song was "I just don't know what to do with myself" by the White Stripes. The feeling that took place in that particular moment feels like a rehearsal of a more developed sense of play who have it's premiere every evening. The difference of course, is that rehearsals exist because of interceptions, which my friend obviously took advantage of (thank god) when she saw my disturbing glaze, and she quickly switched the song to Jumpin' Jive by Cab Calloway instead. The feelings I have now are permanent.
I can not sleep or think clearly. This may sound sad (which it is, of course), but I think of it as something interesting too. Like the feelings you get from a nostalgia when feeling the smell of something familiar - just like Marcel Proust's childhood nostalgia triggered by a Madeleine cake in "In search of lost time". This is unfortunately not a big part of my acquaintance of feelings right now, just an interesting note on the last page. In any case, this is the reason behind the default.
I probably just over analyze things, again-
Flinga
Nu har julen passerat och herregud, jag har dessvärre inget bildbevis på att helgen var fantastisk, ni får helt enkelt våga tro på mig trots att jag aldrig ler på bild. Har fått lite klagomål om det, eller snarare, så har jag träffat ett par spelevinker sedan jag förflyttade mig till Stockholm (hände aldrig i Göttebög, kanske två gånger i Malmdö), och det är något av det första som kommenteras (precis efter "vad lång du är"). Att jag borde le, att mitt glugg ger karaktär osv. Drar mödosamt take-away kaffet mot mitt blottande jacktyg och mumlar något om lite för mycket karaktär.
Läser en fantastisk bok, återberättandet om denne kommer om 300 sidor.
Jacka och skor (lite småleriga, använder dem sisådär varje dag) från Romwe, blus och kjol från Miss Patina.
Christmas have passed, and I have no pictures to prove that my weekend was fantastic, you'll just have to find courage to believe in me despite my stoneface. One of the first things I hear from readers I meet on the street is that I never smile in pictures, and that my gapped front teeth gives me so much character. Perhaps, too much character in my opinion.
I just started on a fantastic book, I'll return with a review when I'm done reading the last 300 pages.
Christmas have passed, and I have no pictures to prove that my weekend was fantastic, you'll just have to find courage to believe in me despite my stoneface. One of the first things I hear from readers I meet on the street is that I never smile in pictures, and that my gapped front teeth gives me so much character. Perhaps, too much character in my opinion.
I just started on a fantastic book, I'll return with a review when I'm done reading the last 300 pages.
Jacket and shoes (they're a bit muddy, since I wear them practically every day) from Romwe, blouse and skirt from Miss patina.
Tage
Under hela det gångna året har jag förbarmat mig själv för att ha slutat teckna. Skissa, måla, vad som helst som tyder på att min vänstra hjärnhalva inte har våldfört sig på sin frände. Nu har äntligen Dionysus välsignat mig med gåvan (den enda gud jag ber till, det är därför jag aldrig blir bakfull!), och gjort mig till en kreativ madame trots mina enkla hjälpmedel. Till trots fick jag offra en tand, har därav gått runt med tandvärk i två dagar, vilket jag känner gör mig lite aggro. Försöker hålla tillbaka, vara rationell. Det är kanske såhär galna genin skapas. Det är kanske så galningar formas överlag, av att vi inte har gratis tandvård i Konungariket Sverige.
För annan del! Nu, kära vänner och ovänner, skall ni få sluta höra (läs;läsa) klagomål angående huvudvärk grundat i pulverkaffets outgrundliga ondska, min presskaffemaskin kom för två timmar sedan! Har hunnit prova, har hunnit njuta, har nästan hunnit glömma bort min tandvärk för någon sekund.
Blå peterpantröja här, kofta här, klänning här, och underkjol här.
I mitten har vi världens finaste Ella och hennes fina lägenhet, samt målning.
Throughout the past year, I pity myself for having stopped drawing. Scetching, painting, anything that suggest that my left brain has not abused his kindsman. Now finally, Dionysus blessed me with the gift once again (the only god I pray to, that's why I never get hungovers), and made me into a creative madame despite my basic facilities. I had to sacrifice one tooth though, which means that I've walked around with a horrible (h-o-r-r-i-b-l-e) toothache for about two days, which I may say, make me quite aggressive. I'm trying to hold back, to be rational. This is perhaps how crazy masterminds are created. This is perhaps how crazy people in general are created, beacuse the Kingdom of Sweden doesn't have free dental care.
For another part! Now, dear friends and enemies; you shall cease to hear (read;reading) complaints about headaches founded in the unfathomable evil of powdered coffee - my press machine (that's not really the word for it, let's call it coffee maker) arrived two hours ago! I've had time to try, I've had time to enjoy, I've almost managed to forget about my toothache for a few seconds.
Blue peter pan sweater here, cardigan here, dress here, and petticoat here.
In the middle we have my beautiful friend Ella, her nice apartment and her painting.
Nocturne for Piano/Chopin
En ödmjuk outfit-post. Jag skäms alltid lite över sådana, ent två på-raken skämsel.
Jag önskar verkligen att jag hade en uppbärlig kamera; en som inte unknar av värdelös fokus, eländiga minnesbilder och tappat linslock. En sådan man kan ta med på kvällen och fotografera med, istället för att (alldeles alert-givet) ge sig på språng innan halv två, då huvudstaden mörknar. Det handlar om att vara på språng. Det här kanske är ett bevis på att jag inte är menad till att ägna mig åt sådant här, varken kondition eller viljestyrka till att gå upp tidigt på morgonen är på toppen av kebnekaise. Kanske inte ens halvvägs. Vad händer förresten innan halv två? Ingenting. Fördömda kamera.
Målningar är Up in the studio av Andrew Wyeth och Camille - eller Kvinna i grön klänning av Claude Monet.
Klänning här, halsband här, overknees här.
Målningar är Up in the studio av Andrew Wyeth och Camille - eller Kvinna i grön klänning av Claude Monet.
Klänning här, halsband här, overknees här.
One more humble outfit post. I'm a bit ashamed of those, it's two in a row shameful.
I really wish I had a better camera, one that can focus and don't smell of miserable memories and a lost lens cap. That sort you can take out in the evening and use, instead of (very alert given) take it on the go before half past one, when the capital of Sweden darkens these days. It's all about being on the go. Perhaps this is a proof about how I shouldn't devote myself to these kind of things, I have neither good condition or willpower to get up early in the morning. Besides that, what happens before half past one? Nothing. Damn camera.
First painting's Up in the studio by Andrew Wyeth, the other one is Camille - or Woman in a green dress by Claude Monet
Dress here, necklace here, and overknees here.
Les merveilles de la Nature
Här kommer bilderna från fotograferingen (i Gaudi parken alltså, fortsätter att dö). Delpriset var ju det här med Barcelona-resan och allt ingående, vad jag glömt nämna är att vi fick springa omkring i Mango-butiken och välja plagg upp till fyrahundra euro. I retrospekt finner jag situationen pekoral i mina val; medan de andra trevliga töserna springer efter de mest iögonfallande plaggen så letar jag efter ett par vintervänliga-Sverigemelankoliska plagg (summerat; vinterkappa, tjocktröja, två par varma skor, halsduk, samt mössa). Lyckligtvis räckte det till övriga plagg ovanför och ett fiskhalsband (därav Magrittemålningarna, två nämnvärda favoriter).
Hur som haver, tycker ni om det hela så hade det varit fint om ni kunnat skänka mig en röst HÄR, alternativt till någon av de andra charmanta damerna. Folk med facebook eller lookbook-konton kan donera röster.
Here's the pictures from the shoot in Barcelona!
I'm too tired to translate the text above, it's just meaningless talk anyway.
I'm too tired to translate the text above, it's just meaningless talk anyway.
The paintings are made by Magritte, and if you like the outfit, it would be wonderful if you could lend a vote for it here, or perhaps to one of the other charming ladies if you prefer their looks!
You'll be needing a facebook or lookbook account to vote!
You'll be needing a facebook or lookbook account to vote!
Mango loves Lookbook, Barcelona
Åkte som sagt till Barcelona med fyra andra töser efter en tävling annordnad av Mango och lookbook. Fick se både Park Güell och Casa Mia av Antoni Gaudi, den emotionella väggen var näst intill euforisk (rättelse, känslan var euforiskt), då han varit min favoritarkitekt så länge jag kan minnas.
Bilder från fotografering, info om röstning, videos etc kommer senare.
(ett tack till alla människor inblandade för övrigt, hade det fantastiskt fint)
(ett tack till alla människor inblandade för övrigt, hade det fantastiskt fint)
Det var tydligen fel på elektriciteten i mitt rum, ganska givet spenderades tiden därav vid fönstret
Fick en present också, passande på vägen tillbaka till misären
Fönster-utsikt där jag satt och läste
Lolita för sjuttioelfte gången, såklart
Mörket och ensamheten gav mig lite Stephen King 1408 - ångest, så läppstiftet fick hoppa på och så gick jag utåt.
Mot slutet av promenaden (fick två jobberbjudanden av att bara gå på stan en timme eller så, bara en sån sak!), fann jag bästa butiken. Jordglobsbutiken.
Här ovanför är jordgloben från mina drömmar. Hur skall jag någonsin kunna bli förälskad när denna jordglob finns utom mitt räckhåll? Hur ska jag någonsin kunna njuta av knäckebröd när den här jordgloben inte är min?! Ta mig tusan fan. Jag har en liten dröm om ett framtida kontor i min bittra men förbannat pittoreska, gigantiska lägenhet, där varenda vägg består av böcker uppmot en kupol. Precis bredvid det antika skrivbordet skall jordgloben stå, fylld av whiskey och annat syndigt. Åh. Ni förstår inte min frustration, den är total. Kom för övrigt dit en kvart efter att butiken stängt.
Vi fick Mango-affären stängd för oss själva till att välja kläder i omkring en timme, fotade dessvärre inte innuti då vi alla hade tidspress från helvetet. Här i styling-våningen bredvid butiken.
Jag var sist ut, i väntan gick jag ut på balkongrökning för att samtala med fotograferna.
Började halvt pretentiöst konversationen med; "Är inte det där Casa Mila av Gaudi?"
Trodde jag skulle dö av lycka, Park Güell (Gaudi).
Moraliskt stöd
Dör lyckodöden 1
Dör lyckodöden 2
Dör lyckodöden 3 osv, kunde inte sluta dö.
Fina Kasia
Har glömt bort namnet, så vi kallar henne kort och gott för "babe".
Lua (igen)
Middag, och Camille längst till höger
Alexandra (till höger)
Here is some pictures from my trip to Barcelona and the Mango loves lookbook contest. I got to see Park Güell and Casa Mia by Antoni Gaudi, the emotional wall fell down to something almost euphoric (frankly speaking, seeing his work was euforic), since he have been my favourite architect as long as I can remember.
Pictures and videos from the photoshoot, as well as voting rules will be posted here soon.
(I will not repeat every Swedish comment, but one thing worth mentioning is the terrestial globe store I found, and how I completely fell in love with one of them (the one with a Barcelona book and alcohol in it). It's the first thing I think about when I wake up every morning, and the last thing I think about when I go to bed. Without it, I will never fullfill my head office - dream, inspired by pretentious Englishmen. I unfortunately came to the store one quarter after closing time, uh)
And thanks to everyone involved, I had a great time.
Shout out to Kasia, Lua, Camille and Alexandra
Pictures and videos from the photoshoot, as well as voting rules will be posted here soon.
(I will not repeat every Swedish comment, but one thing worth mentioning is the terrestial globe store I found, and how I completely fell in love with one of them (the one with a Barcelona book and alcohol in it). It's the first thing I think about when I wake up every morning, and the last thing I think about when I go to bed. Without it, I will never fullfill my head office - dream, inspired by pretentious Englishmen. I unfortunately came to the store one quarter after closing time, uh)
And thanks to everyone involved, I had a great time.
Shout out to Kasia, Lua, Camille and Alexandra
A dream play
Some people have accused my tragedy of being too sad, as though one desired a merry tragedy. People clamor for enjoyment as though enjoyment consisted in being foolish. I find enjoyment in the powerful and terrible struggles of life; and the capability of ecperiencing something, of learning something, gives me pleasure.
- August Strindberg, citerad av Otto Heller.
örhängen.
Nu far jag mot Barcelona.
- August Strindberg, citerad av Otto Heller.
örhängen.
Nu far jag mot Barcelona.
Kroki (escapism) 2009-2010
Cameo
Förkärleken till allt som har med cameo att göra gränsar sig bort till omkring fyra-fem års åldern, då min babcia (hade en polsk plastfar, och ja; vi kallade henne så) kom på besök i den trånga lägenheten med mumiechoklad i handväskan. Mumiechokladen var en bit mjölkchoklad med en mumie av vitchoklad ovanpå, och det var ta mig tusan fan det godaste som fanns. Ungefär som när man kommit upp i Tower of Salvation i Tales of Symphonia och ser alla döda chosens som mumier i kistor. Kan inte tänka på hur sorgligt det är, tänker på hur jag vill äta upp dem med en skrovlig röst ackompanjerad med polsk brytning i förgrunden. Har hur som helst en salig blandning nu, tycker att enhörningen är ganska episk.
My love for everything related to cameo started when I was about 4-5 years old, and my babcia (I had a Polish step-father, and yes, we called her that) came to visit in the cramped apartment with mummy chocolate in her handbag. Mummy chocolate was a piece of milk chocolate with a mummy made of white chocolate on the top, and it as the goddamn best thing in the world. It's kind of when you're in the Tower of Salvation in Tales of Symphonia, and see all the former Chosen's mummified bodies in coffins. The only thing I think about during that sad scene, is how much I want to eat them with a rough voice accompanied with a Polish accent in the foreground. I have quite a collection of cameo jewellry now, I must say. The unicorn is quite epic.
You can find the collar here, and the cameo things in the second picture here and here
Miranda
Jag vet inte hur ofta jag träffar karlar som tycker att det är sexigt med skolflicksuniformer. Det är det äckligaste jag vet. Det, och karlar som jamar. Har till och med träffat kombinationer av dessa två (ärrad för livet). Blev därav snopen när jag kom på att det kanske är en sådan jag såg ut som i spegeln imorse, en skolflicka alltså. Låt er inte vilseledas! Jag tänker mig Jussi Björlings "till havs" med John Waterhouses "Miranda" (översta målningen) istället. Det är propert, inte lättfotat. Nä, nu lägger jag till "Till havs" överst av inlägget så ni får en feeling. Känner ni det? Bra.
Jag måste även tag och tacka för alla fina bidrag som kom in till utlottningen, efter en lång stund av beslutsångest så fick Morgan och Yasmeen vinsten. Grattis grattis, och tack till alla er andra!
Jag skulle ändå vilja lyfta fram en viss dikt som berörde mig till tårar;
"Säl, säl
I dina ögon tror jag mig se rakt in i din själ
Säl, säl
Jag vill ge dig min kärlek, jag vill dig bara väl
Säl, säl
Ge mig en riktig anledning till varför du säger farväl
Säl, Säl
Att jag är en valross är ditt enda skäl
Säl, säl, jag älskar dig."
Snyft.
Blusen är från Miss patina, kjolen from Motelrocks, knästrumporna från Tabbisocks och baskern från Beyond Retro!
I do not know how often I meet men who think it’s sexy with girls in school uniforms, and it’s one of the most disgusting things I know. That, and men who meow. I’ve even met comibations of the two qualities (scarred for life). I was surprised when I saw myself in the mirror this morning and looked somewhat like, a school girl. Do not get misled! I think of it as a combination of Jussi Björling singing ”Till havs” and John Waterhouse’s painting ”Miranda” (top of the entry). It’s sprauncy, not frivolous.
I have to say thank you for all the beautiful entries in the giveaway, after a long time of decision anxiety, Morgan and Yasmeen won. Congratulations, and thanks to everyone else!
You can find the blouse here, the skirt here and the overknees here!
Snyft.
Blusen är från Miss patina, kjolen from Motelrocks, knästrumporna från Tabbisocks och baskern från Beyond Retro!
I do not know how often I meet men who think it’s sexy with girls in school uniforms, and it’s one of the most disgusting things I know. That, and men who meow. I’ve even met comibations of the two qualities (scarred for life). I was surprised when I saw myself in the mirror this morning and looked somewhat like, a school girl. Do not get misled! I think of it as a combination of Jussi Björling singing ”Till havs” and John Waterhouse’s painting ”Miranda” (top of the entry). It’s sprauncy, not frivolous.
I have to say thank you for all the beautiful entries in the giveaway, after a long time of decision anxiety, Morgan and Yasmeen won. Congratulations, and thanks to everyone else!
You can find the blouse here, the skirt here and the overknees here!
Floran
Fick ett tvång om att åka ner till biblioteket och låna en bok om nordens växtligheter häromdagen. Det blev "Den nya nordiska FLORAN" på nästan tusen sidor som fick komma in till värmen, tillsammans med en liten Svensk flora, där lånetagaren innan hade stoppat in växter han funnit, pressat dem och lagt in dem vid dess rätta sidor. Fällde nästan tårar av finheten. Jag tror att jag har en plan jag med, alldeles inspirerad av denna eminenta idé.
Nä, nu ska mina dagismobbare allt bli häpna och ångersamma, när de får reda på att jag kan allt om Svea rikets växtligheter! Tji fick ni.
(Med temat till ära blir låten "Waltz of the Flowers" av Tjajkovskij, lyssnar ta mig sjutton bara på klassisk musik nu för tiden, är frälst.)
I got a compulsion to go down to the library and borrow a book about the vegetation of the North, a couple of days ago. I ended up with "The new nordic FLORA", with nearly a thousand pages to get through, along with a small Swedish Flora. The one who borrowed the book before me had found plants in the nature, pressed them, and putted them in the right pages of the book. It was so beautiful. I think I have a plan, quite inspired by this eminent idea.
I bet all my kindergarten bullies would regret everything they did if they'd found out that I know everything about the vegetation in The kingdom of Sweden! This is just the beginning!
(in honour of the theme, I used the song "Waltz of the flowers" by Tchaikovsky in this entry. I only listen to classical music nowadays, I've found salvation)
I bet all my kindergarten bullies would regret everything they did if they'd found out that I know everything about the vegetation in The kingdom of Sweden! This is just the beginning!
(in honour of the theme, I used the song "Waltz of the flowers" by Tchaikovsky in this entry. I only listen to classical music nowadays, I've found salvation)
Giveaway
Så, kära och icke-förälskade människor. På samma plats som skorna och halsduken kommer ifrån på bilden här över tänker jag lotta ut två presentkort med 80 dollar att spenderas i Romwes butik.
Tänker inte vara pekoral och be er motivera varför ni vill vinna, tycker sådant är så himlans jobbigt själv (ibland vill man ju faktiskt bara ha snygga kläder). Däremot blir det lite svårt att välja, det känns som att jag kommer upplevas som en favoriseringsaktör. Så vi säger såhär; lämna en liten dikt (en rad räcker, men mer är förstås bättre, humor lönar sig) om patriarkatet, de två bästa dikterna får presentkorten (vinnardikterna och eventuell bloggadress lär publiceras också!). Är ni inte feminister så kan ni skriva en dikt om sälar (valrossar är helt ok det med) istället! Ni som deltar måste registrera er här (tar två sekunder), och inte glömma att lämna er e-mail adress i kommentarsfältet! Nu verkar det luddigt. Vi summerar;
1. Registrera dig här
2. Skriv en kommentar här under, med en dikt om patriarkatet. Är du inte feminist så skriv om sälar eller valrossar istället (det är mitt favoritdjur, så ni får inte snacka skit.). Glöm inte e-mail adressen!
Vinnarna koras om tio dagar! .
(Värt att nämna är att klänningen är från Rosetatu! Om någon undra.)
(Värt att nämna är att klänningen är från Rosetatu! Om någon undra.)
So, beloved people. At the same location where you can find the shoes and the scarf in the picture above, I'll give away two gift certificates worth $80 to spend! In Romwe that is!
I'm not going to be tough and ask you to justify why you want to win, I think that is somewhat irritating myself (I suppose all people just want nice clothes). However, it will be quite difficult to choose, since I want people to get a chance beyond my favor. Like a dictatorship. We'll make it like this; leave a poem about the patriarchy in the comment section (one line is sufficient, but more is better of course, humour will pay off), the best poems will win the gift cards (I may publish the winning poems too). If you are not a feminist, you can write a poem about seals (walruses are totally ok too) instead! Those of you who participate must register here (takes about two seconds), and don't forget to leave your e-mail in the comment section! It may seem a bit fuzzy, I will summarize;
1. Sign up here
2. Post a comment below with a poem about the patriarchy. If you are not a feminist, write about seals or walruses instead. Don't forget your e-mailadress!
Winners will be announced in ten days
(Worth mentioning, is that the dress comes from Rosetatu by the way!)
