bloglovin bloglovin bloglovin bloglovin RSS 2.0

Bermondsey

 
Skor, basker från Second hand, halsduk från karln
Kappa här, kjol här, blus här
 Ibland känns det som att Bermondsey borde vara det hippaste området att bo på i hela rama värln'. Hemliga barer i gamla källartoaletter, gammalt tegel med blå stänk precis överallt och  bra kaffe (bor dock på södra sidan där folk är kriminella, husen ser ut som skit, och med världens skitigaste rumskamrater, men ändå, gångsavstånd). 

Fantastiskt vackert alltihop!



Blouse here, Coat here, Skirt here
Got the college scarf from my boyfriend, and the rest is second hand.

I feel like Bermondsey deserves to be the hippest place on earth with all the secret pubs in old toilets, old bricks with blue details everywhere and fantastic coffee (though I live on the south side, where all the criminals hang out, the houses look like the day after Ragnarök, and with the most disgusting room mates you can find on this side of the globe, but still - walking distance).


 
 
 
 

Snufkin & Hooligans

 
Fann en tröja som matchade min kappa!, hallelujah på den!
(++VACKRA snusmumrik med sidenhalsduk fick jag av mamsi!)
Idag försökte vi ta oss till biblioteket. Fullt med poliser vid spårvagnarna som säger att vi måste gömma oss i en bur, för att 400 huliganer skulle gå av när som. Vilket dem gjorde, jag var vittne till hundratals vrålande karlakarlar i fotbollströjor (+ min pojkvän som bah "TA AV DIG HALSDUKEN! TA AV DIG DEN JÄVLA HALSDUKEN! Det är färger från ett annat lag, du kommer bli nerspöad! Nehe? Men skit i det då, du har blivit varnad, jag kommer inte försvara dig när du står där!".

Jag tog av mig halsduken. 

OCH JAJUSTJA. Skaffa en smartphone för några veckor sedan, men har inte vågat använda den på grund av åhmodernteknikNEJ! Har inte ens tagit med den någonstans, så ingen kan få tag i mig! MEN. Vill skaffa instagram, så snart, snart skareblisköjånifåseminkinesiska morgonrock hallelujah prisa Medusa!

 

Found a sweater to match my coat with!
(The beautiful Snufkin was a gift from my ma'!)
Today we tried to get to the library with the tram when a couple of policemen told us that there would be 400 hooligans getting of the tram we were going with. He was right, I witnessed a mass of screaming beasts with repulsive football scarves on (not like Snufkin's silky silk scarf)

ANDOHHYEAYRIGHT. Got a smartphone a couple of weeks ago, but I'm afraid to use it because ohdeartechnologyIcanthandleitstayathome. But when I come over my fear of it, I will get a ye olde instagram account, so stay tuned until I get over myselft so that I can show you my chinese morningrobe, hallelujah praise Medusa!


A Photoshop Tale

I somras blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp som modell för ett företag. Det var ganska skoj (fast typ, fick ingen mat för att man beställt fisksushi utan att fråga om man typ åt djur först).
Hur som, fick se resultatet och blev ganska ledsen. Har aldrig sett mina höfter så smala som bilden under till vänster, och benen har tynat bort efter Photoshopens Blitzkrieg mot min uppenbarelse. But the worst is yet to come, scrolla ner nah;
Vänster. Här ären, bilden som har fått mig både till att gråta av sorg och skratt på samma gång. 
VEM ÄR HON ENS.

 
I was asked to do a modeling job last summer, and got a bit concerned when I noticed that the photographer reduced the size of my legs and hips.

But the worst was yet to come, my face completely demolished.
WHO'S THAT GAL?!


 

New years eve (Prohibition Party)


Åkte hem från Sverige under nyårsdagen, och kastades direkt in i olivätandet och påklädnad av mina guldtoffsar och wedgwoodörhängen för att senare dra mot 20-tals festen. Min kavaljer var stiligast i stan, vi drack Gatsbydrink (+champagne) och såg på när damerna satsade sina sista dollar på kasinot med jazzbandens ljuvliga musik i bakgrunden. Nyår blir då hundra gånger bättre om man sätter på sig Ritzen.

+++++ TUNNELBANAN GICK HELA NATTEN. TACK LONDON


Got home from Sweden quite late during New Years Eve, and threw myself into the olive bowl and my fancy dress made of gold tassels and Wedgwood earrings bfore we got to the 20s party. My cavalier was the most handsome chap in town and we had a generous amount of Gatsby drinks and Champagne. 

I'll say. New years eve certainly gets better if you're puttin' on the Ritz.
 

Twin Peaks

 Tröja här (resten second hand)
 
Tänk att man missat detta fantastiska. Har plöjt igenom serien, filmen + extramaterialet och begravt mig i synen av tjocka tröjor. Lovar att bryggkaffet är Nordquists Gran Dia.

Har bokat biljett hem till Svea över jul. Vi debatterar om nyårsafton; London - kanske lite spexigare, men hur fanken skall man ta sig hem med alla miljontals ute? Dessutom kan man köpa riktig champagne för fem pund på Lidl, passar mig som är posh på låtsas (+fattig).


Sweater here (the rest is second hand)
 
Still can't believe that I've missed this. I've been locking myself into our room seeing the series, the film + deleted scenes and buried myself in the sight of chunky jumpers. The filter coffee is Nordquist's Gran Dia, I promise you. 
 
Just booked myself a ticket back to Suecia for Christmas. We still debate about New Year's Eve; London - might be more funky, but how the hell will we get back home with all the millions out celebrating? Moreover, Lidl sell champagne for £5, suit me as I'm wannabe posh (+poor).
 

888,246 Poppies

 
 888, 246 handgjorda, keramiska vallmoblommor anlades vid Tower of London för att påminna om de brittiska soldaterna som stupade under första världskriget för exakt 100 år sedan. Så fantastiskt rörande, och så fantastiskt vackert.
 

888, 246 handmade, ceramic  poppies were placed by the Tower of London to remember the soldiers who died in the first world war 100 years ago. So beautiful, and so moving. 
 

Tower Bridge

 
 
 
Öppnade frysen för att käka min socker-rullad imorse. I mitt fack har helveteslägenhetskamraterna lagt 
 två njurstekar + ett paket biffar. På min sockerrullad. 
Elektriciteten försvann för en vecka sedan, i över 24 timmar. Ingen värme, allt i kylen och frysen var bara att slänga, inget ljus, ingenting. Ringer plumbern då jag inte får tag i landlorden, som då berättar att vår landlord har åkt till Kina (VAFANIHELV) Elen försvann då han inte hade betalat elräkningen, och efter bråk på telefon med elbolaget så ordnade jag problemet, och fick betala för top-up el, typ 300 spänn. Försvann efter två dagar då det enda mina flatmates gör om dagarna är att spela spel och skrika (när dem inte steker njurstek utan tröja). Frågade om dem hade lust att lägga ut 300 för nästa top-up då elen försvunnit igen, det hade dem inte. 

Känner mig mordisk.
 
TRANSLATION

Sweater

Opened the freezer to eat some of my precious cake this morning and what do I find? Two loins + two steaks on top of my precious sugar. 

The electricity disappeared a week ago, for more than 24 hours. No heat, we had to throw all our food away, no lights, no nothing. I called the plumber since my landlord didn't pick up my calls, and he tells me that my landlord is in China! (WHATHDJS), the electricity disappeared when he failed to pay the rent after countless of warnings. After some angry calls, I managed to get electricity back by using a top-up key (had to pay for it myself, 30 pounds). It only lasted for about two days as the only thing my flatmates does is playing video games and scream all night (apart from frying loin with no shirt on). I asked them if they would like to top-up, but they refused. Hence, I lost even more money. 

Murder is in the air.


svart

 
Tröja här, hatt här, kjol här, skor här

Började jobba på något café för två veckor sedan (efter att ha arbetar för två korrupta företag, modebranchen, godegud, jag skall berätta allt snart, skall bara få min lön först). Fick ångest över att behöva plocka tallrikar innan hela sällskapet varit klara, samt be folk gå hem innan vi stängt. Det börjar växa svampar från duschen, då mina flatmates är världens grisar. Känns som att vi sprang efter med trasan varje gång dem varit framme när vi först flyttade in, och nu orkar vi inte plocka undan efter någon annan än oss själva. Svampar liksom. Sådana man hittar i skogen. Fast i duschen. Känns som när sniglar uppstod i skolakvariumet för 12 år sedan. Ångesten var lika stor då som nu. 



Top here, hat here, skirt here, boots here

Mushrooms are growing in my shower, due to my disgusting flatmates. It's almost as if we ran after them with a cloth and anti-bac each time they got close to the kitchen, and now we only have energy to clean after ourselves. Mushrooms. Fungi. As in the forests. But in the shower. The anxiety.
 

Valentino

 
Har fått ett nytt favoritbalsam, det är ekologiskt, citrondoftande och tjockt som valspäck. Av den anledningen blir mitt hår en fet massa hur mycket jag än tvättar ur det, därav kan jag endast bära en frisyr; vaxbackslicken. På tal om hår tänkte jag efterlysa tips. Jag har inte färgat mitt hår på två år, tänkte att det var dags med min naturliga hårfärg. Det växer fortfarande ut röd vrede och det gör mig vansinnig. Det är som att hårfärgen har satt sig i rötterna, och NEJ, jag är inte naturligt rödhårig någonstans; det är inte gener, det är kemikalier. Vad skall en stackars gräbba göra?

Hur som, flippade över Valentinos AW kollektion, och blev generöst gladlynt av den här något mer blåa (mer lapis lazuli, för att låta fancy) äkta kopian. Den kommer härifrån



Got a new favourite conditioner, it's organic, lemony, and thick as wale fat. For that reason, my hair tends to look a bit greasy as it's impossible to wash out. Nowadays I can only wear one hairstyle; backslick. Speaking of hair, I need some advice. I have not dyed my hair in two year, thought I'd return to my natural hair colour but it's still growing in red anger. It's as if the dye settled in the roots, and no, I am not a natural redhead anywear, it's all chemicals. What should a poor gal do? 

Anyway, I went all crazy over Valentino's AW collection, and was generously cheerful when this slightly more blue (more lapis lazuli to sound fancy) copy arrived. I found it here.

 


23


 
Fyllde gammalt, blev förbryllad över moderniteten i Hefaistos rullstol. Är fattig som Nils Ferlins farsa, så här kommer en lista på allt jag önskat mig men inte fått, varsågod och skicka; 

Ett grattiskort med bäver på
The Biba Years 1963-1975 (bok) 
Critical Essays, George Orwell (bok) 
Den gången, Gustaf Hellström (bok) 
Earl Grey & Josephine, Angela Flanders (parfymer) 
Hårband i ljusblått, beige och övriga bra färger
Presentkort på M&S
Typ hela Valentinos AW kollektion
Alma Söderhjelms originalutgåvor
Nobelpriset i fred, litteratur, SCIENCE
HELA JÄVLA HAGA
WORLD PEACE
VÄRLDSMAKT

Skicka gärna med lite saltlakrits också.

Hjärtliga Hälsningar, 

Cosette M.

TRANSLATION

I turned 23  last week, and couldn't wrap my head around the modernities in Hefaistos wheelchair. I'm as poor as Nils Ferlin's father so here's my wish-list of things I want but can't get, please send me; 

A birthday card with a beaver on it
The Biba years (1963-1975) - book
Critical Essays, Geroge Orwell - book
Den gången, Gustaf Hellström, book
Earl Grey & Josephine, Angela Flanders (perfumes)
Hairbands in light blue, beige, and other nice colours
M&S Giftcard
First editions of Alma Söderhjelms books
The nobel price in peace, literature, SCIENCE
WORLD PEACE
POWER OF THE WORLD

PS, put some salty liquorice in the letter as well

Kind regards, 

Cosette M 
 

Back from Hell

 


Hej. Det var ett tag sedan, jag skall berätta allt. 
 
Som nämnt sist så var det på håret att jag blev hemlös. Flyttade in till en vän i Pimlico i två dagar, och av ren stress slog vi till på det första bästa vi kunde hitta, som endast var på en månad då personen som tog hand om lägenheten skulle flytta ut. Han hade en hund, det lät tillräckligt bra för oss. Jag gillar Golden Retrievers, det är ena ödmjuka hundar som likt mig har höftproblem. 

Den här snubben (jag kallar honom fyllot) arbetade enligt sina utsagor som lärare, han hade en kopp med "The best teacher in the world" på, som han drack kaffe ur. Rummet såg bra ut under visningen, men när vi väl flyttat in var det fläckar över hela golvet, vilket stank som en container full av lik. Råkade nudda strumpetån vid golvet en morgon, och höll på att bryta ihop av ångest. Hunden har en hudsjukdom som gör att den stinker, så man kunde inte röra den utan att springa och tvätta händerna, men just det - man undvek köket då det såg ut som ett dödsförankrande Pompeji - kylen likaså. Därav köpte man knappt mat, mest broccoli och veganska takeaway mackor toppat med pizza och pommes frites. Fyllot måste ha ett ganska skönt jobb, eftersom att han aldrig är där. Hemma från morgon till kväll, den första ölburken kånkades ner vid 07 på morgon, och vid 7 på kvällen står han full och bankar på vår sovrumsdörr frågandes om vi ska följa med till baren, en onsdagskväll (det blev förstås aldrig så, vilket gjorde situationen desto mer stel). Lampan till toaletten slutade fungera efter en vecka, och dem bytte aldrig ut den. Toalettpapper fanns det aldrig. Efter lite mer än en vecka flyttar ett annat par in i ett av de lediga rummen, vilket man först tröstades av. Den nya karln var arbetslös, och hostade from 9 to 5 what a way to make a living. Toalettringen var full av piss varje gång han var på besök. 

Vi hade en trädgård, full av hundskit. 

En kväll hade en snigel krypt in på vårt rum, en gigantisk jäkla snigel. Min största fobi. Sprang skrikandes ut, lade mig i fosterställning (ståendes kanske, att ligga ner någonstans i den där lägenheten skulle jag hellre dö än att göra), och grät.
 
Jag har aldrig sett mig som en tidy person, aldrig. Jag är inte smutsig, men kan lägga kläder lite här och var, samt lämna kaffekoppen framme i ett dygn utan att diska. Men det är där gränsen går. 
Idag flyttade vi in i ett nytt rum, på ett helt annat ställe med en förvirrad landlord, och gud var bra det känns.
 
Som att man fått sin värdighet tillbaka, Jag tror att jag kan bli förlåten, med tanke på omständigheterna. 

TRANSLATION

Hell. It was some time ago, I will tell you everything. 

As I mentioned in one of my last entries, I almost got homeless. I stayed with a friend in Pimlico for two days, and out of stress I said yes to the first "bargain" I could find. It was only for a month, the person who took care of the place were moving out and needed someone to take the two sparerooms to afford the last rent. He had a dog, which was good enough for us. I like Golden Retrievers, it is a humble breed with hip problems, just like myself.

This guy (I will refer to him as "the drunkard") worked according to his own statements as teacher, he had a coffee cup with "The best teacher in the world" on it. The room looked decent at first, but we soon noticed all the stains on the floor - and the stench. God, the STENCH. Like a container full of corpses. 
I accidentally touched the floor with my sock-covered foot one morning and almost broke down of anxiety. The dog had a skin condition that made him stink, so you couldn't touch him without a trip to the soap and water section, but oh no, you can't use the toilet since the light went out, and they never fixed it, and you'd rather not be in the kitchen as it looked like Pompeii - the fridge as well, hence we didn't eat much worthy to be called food. The drunkard must have had a pretty relaxing job as he never went there. At home all day, the first beer can went down at 7am, and he stood knocking on our door drunk asking us to come out for a pint by 7pm. After a week, another couple moved into the other spareroom, which I thought would be nice at first, but no. The new guy coughed 9 to 5 (what a way to make a living) in three weeks. The toilet was splattered with pee every time he went for a visit. 

We had a garden full of dog shit. 

One night a giant snail creeped into our room. I hate snails, and ran out to lie in a fetal position (standing perhaps, I'd rather die that lie down anywhere in that flat) and wept. 

I've never seen myself as a tidy person, never. I'm not dirty, but can put clothes here and there, leave my coffee cup out for 24 hours and so on. But that's where I draw the line. 

Today we moved into a new place, and I've finally got my life back.


Wimbledon

 Comment te dire adieu

Stormen

 

Twiggy & Church Mice

 
 HooHaaaouch, blev nyss påmind om att det är tio dagar innan vi måste flytta ut från Wimbledonsläggan, och jag har icke ens så mycket som letat efter något nytt! Och hur skall man hinna det när man är borta sex dagar i veckan?! Nej, herregud dödsångesten, blir mitt kyrkråttsmotto mer än en ekonomisk metafor inom lite mer än en vecka? 
SATAN I GATAN. HUSERA EN STACKARS GATFLICKA.

Hur som, vi tog lite bilder och där på gatan går en trevlig herre fram som berättar att Twiggy hade bott där. Han letar fram den lilla bilden och sedan står både Joanna och herren och derigerar hur jag skall stå (vanligtvis är väl en bild på sig själv bredvid Twiggy något man om något undviker, detta ansikte). Han skickade till och med bilden till min mail! Förbaskat trevligt. 
Sedan gick han och visade oss vart Hendrix dog, en obetald guidetur för en obildad utlänning.



I was just notified about my remaining days in the Wimbledon apartment, which counts up to ten days - and I haven't even bothered to find something new. 
Oh, dear god the anxiety. Will my church mice motto be more than a simle economic metaphore? 
 I wish I could live on allowance like the royal family.

Now, I and Joanna took some pictures on the street when a gent told us that Twiggy once lived there. As the selective 60's fanatic I am (music wan't exactly Jussi Björling, Warhol ruined art, terrible poets like the "Howl" gent, cheezy French films with Anna Karina ((love the girl, hate the films)), my Swedish teacher always complained about my long sentences and I can see why now. The gent sent me an image of the darling herself outside the building, which was very nice.  

I didn't even finish that long sentence, I can see my former Swedish teacher (her surname is "Gross", which I still find amusing) throw my essay into the dumpster. 

Gaslight

 
Kjol här
Min svenska folkdrakt eller hur man sager. Ursaktar bristen pa vokaler.


Skirt here
Pictures taken by Joanna Rafalik.
 
My very Swedish outfit.